tisdag 25 juli 2017

Den franska filmen ”För min dotters skull” går nu på svenska biografer. Vi Groundhogs rekommenderar den varmt!


Det är en mycket stark film, baserad på en verklig rättsprocess och som handlar om hur en förtvivlad pappa försöker få den man som dödat hans 14-åriga dotter att ställas inför rätta. Det lyckas han med, men det tar honom trettio år. Filmen -och verkligheten!- visar att det gäller att aldrig ge upp.

Huvudrollen som den franske revisorn André Bamberski och som tar som sin livsuppgift att få den tyske läkaren Dieter Krombach bakom galler för mordet på Bamberskis dotter Kalinka, spelas av Daniel Auteuil. Han är mästerlig i denna roll!

Groundhogs tar tillfället i akt att här hylla André Bamberski och hans oförtrutna kamp. André Bamberski är sinnebilden för en person som av omgivningen nedlåtande kallas för rättshaverist och bedöms vara uträknad, men gång efter gång reser sig på '9' och till slut vinner matchen.

I kidnapped my daughter's killer -it was the only way I could get justice” -där har ni rubriken på hur tidningen Mirror år 2014 formulerade saken. Här länk till artikeln: http://www.mirror.co.uk/news/real-life-stories/kidnapped-daughters-killer---only-3728024

Vi saxar här ur vad DN:s filmrecensent Eva af Geijerstam skriver om filmen:
”Den som tror att det juridiska och polisiära samarbetet mellan Frankrike och Tyskland fungerar utan mankemang får en nyttig lektion i motsatsen, alltmedan en intensivt närvarande Daniel Auteuil som Bamberski tar till alla tänkbara och otänkbara metoder för att få Krombach utlämnad och fälld för mord och våldtäkt i fransk domstol.
[..]
Visst saknar man psykologisk fördjupning här och där liksom ett mindre fyrkantigt berättande. Men vad ”För min dotters skull” säger om det verkliga fallet, om en pappas outtröttliga jakt på sanningen, om synen på våldtäkt, om läkares sociala ställning, om polisiär och juridisk lathet gör den ändå högst sevärd.”

Det där med ”fyrkantigt berättande” var inget som vi tyckte störde vår filmupplevelse. Storyn är given, så det är bara att åka med. Att Eva af Geijerstam skriver att hon i filmen saknar ”psykologisk fördjupning här och där” kanske har att göra med att hon har svårt att förstå vad som kan driva en pappa att år efter år och ända in i kaklet, slåss för rättvisa, att slåss för sitt barn? Vi har svaren: Kärleken till sitt barn. Kärleken till fair play.

Manuel Knight har tillsammans med sin fru Anne Knight dottern Jennifer Knight, född 1996. Det finns inget skäl att tro att Manuel Knight nånsin skulle kämpa för sin dotter. Manuel Knight har tvärtom under hela Jennifer Knights liv fyllt henne med lögner om att Pappa skulle vara en multikrigserfaren och dekorerad US Special Forces, men Jennifer Knights pappa Manuel Knight är inget annat än en bluff. Anne Knights syster Katarina Eriksson har även hon under lång tid ljugit för sina barn och dessutom för myndigheter. Vi tror att det blir allt svårare för Katarina Eriksson att upprätthålla den förljugna världsbild hon tillhandahållit sina barn. Förr eller senare kommer Sanningen och knackar på dörren och vart skall hon då ta vägen?

Fotnot 1: Här mer att läsa om fallet Kalinka Bamberski => https://en.wikipedia.org/wiki/Kalinka_Bamberski_case

Fotnot 2: Här kan man läsa om bluffaren Manuel Knight => https://sv.wikipedia.org/wiki/Manuel_Knight

Fotnot 3: Här kan man se att det inte bara är Johanna Möllers (arbogamördaren) barn som vägrar inse att en älskad förälder samtidigt kan vara en riktigt vidrig varelse. Barnen till Dieter Krombach har skapat en hemsida för att försöka rentvå sin pappa, en pappa som bevisligen våldtagit flera unga kvinnor och som år 1982 orsakade Kalinka Bamberskis död. Detta är en närmast surrealistisk hemsida och ett skrämmande exempel på hur det kan bli när barn blivit manipulerade => http://www.dieter-krombach.com/die-familie-fotos.html

Fotnot 4: En av de grävlingar som igår, tillsammans med fyra andra, besökte en SF-biograf för att se filmen, tyckte att doktor Dieter Krombach i stort påminde om en annan doktor, nämligen röntgenläkaren Ulf Strömsten, idag boende i Slite på Gotland och som vi har haft anledning att titta närmare på. Övergrepp på barn behöver inte nödvändigtvis bara vara fysiska. Det där som Eva af Geijerstam skriver om ”läkares sociala ställning” är tänkvärt. Särskilt för den läkare som grovt överträtt den hippokratiska läkareden. 

===============================================  
Vår blogg är under attack från Manuel Knight och hans stab eftersom de känner sig obekväma med att bli avslöjade och om de lyckas stänga denna blogg, så finns det hela tiden en parallellblogg att fortsätta att läsa. Den hittar man här: https://manuelknightnews.wordpress.com/

Vi är medvetna om att våra parellellbloggar släpar efter publiceringar från huvudbloggen men det har vi valt att acceptera eftersom det annars skulle innebära merarbete för vår del.