Anja Thorkelsson, på den tiden Anja
Thorkelsson-Lindahl, sände år 2001 programmet Samtal pågår och där hon
”intervjuade” Manuel Knight. I själva verket var det Manuel Knight som, genom
att utnyttja en okunnig och charmad SR-kvinnas svaghet, han lyckades få
marknadsföra sig som krigserfaren elitsoldat och som påstod sig ha suttit
krigsfånge hos irakierna. Ingen på Sveriges Radio checkade hans
nonsenshistorier. Precis allt sändes ut. En skandal!
Här länk till det halvtimmeslånga programmet från
2001:
Fast det är givetvis Manuel Knight som bär det
största ansvaret för att Sveriges Radio:s och SVT:s varumärken vad
gäller trovärdighet på allvarligt vis nu vandaliserats. Det är ju Manuel Knight
som är lögnaren och alla de aningslösa journalisterna som spridit hans lögner,
dem har han lyckats förvandla till kolportörer. Det är ingen vacker syn vi idag
ser, när vi tittar på Den Svenska Journalistkåren, DSJ.
Vi inledde med att jämföra Stina Lundberg
Dabrowski med Anja Thorkelsson. Oavsett vem man håller högst, så är
det ingen tvekan om att SLD är en större stjärna än Anja. Den som googlar finner
mängder av info rörande SLD. Inte mycket om Anja. Det vi här kan säga om Anja,
det är att vi anser att Anja missade chansen att pudla när Oskar Sonn Lindell
från Magasinet Filter får tag på henne och Samtal pågår rörande Manuel
Knight kom på tal. Där och då kunde Anja Thorkelsson ha tagit kommandot och
medgett sin fadäs, men istället framstår hon som snorkig och högfärdig (”för att
jag bara undantagsvis berättar hur jag går tillväga med källor” -sid 59 i nr
54). Dumt gjort, Anja.
Vill man snoka efter fakta rörande SLD, så finner
man bl a att hon varit Publicistklubbens ordförande och att hon varit professor
på Stockholms dramatiska högskola. Hon varit journalist på både Sveriges Radio
och på SVT. Har/har haft egna produktionsbolag bl a Produktionsbolaget Dabrowski
TV (med maken Kjell Dabrowski?) och har därifrån sålt
egenproducerade program till bl a SVT. Dessutom har SLD också gett ut ett antal
böcker. En heter Stina om Stina och konsten att intervjua och gavs ut
2011 på Atlas förlag. Boken är utgiven med stöd av Stockholms dramatiska
högskola. Varför får vi en känsla av att SLD, svensk journalistiks 'Ego Girl',
kan ha utnyttjat Stockholms dramatiska institut för att lansera sin bok och
därmed tassar i moralens utkanter..? Hursomhelst ämnar vi i ett par artiklar
kika lite på vad SLD skriver i den boken. Enligt titeln bör vi få lära oss om
konsten att intervjua och enligt baksidestexten, så lär vi komma att lära känna
SLD lite bättre för där står följande, för oss, lockande text: ”Det går
att läsa mitt liv i mina intervjuer”.
Det går att på andra ställen läsa lite annat om
SLD och om hennes liv som journalist. Bland annat kunde man 2007-03-16, en dryg
månad innan Stina! med Manuel Knight sändes, finna följande rubrik:
”Så blev jag blåst av Stina Dabrowski”. Ingressen är
intressant och både ställer och väcker frågor, åtminstone hos oss som inte litar
på SLD väcks nya frågor kring henne. Så här ser ingressen ut: ”Hon är
tillbaka i rutan igen. Den här gången handlar det om samma typ av program som
hon gjorde i början av sin tv-karriär, nämligen ett Nöjesprogram. Stina Lundberg
Dabrowski tycks fortfarande ånjuta en hög status bland tittarna, men vem är hon
egentligen och är hon den snälla leende Stina som vi ser i rutan eller är hon en
iskall lögnerska som inte drar sig för att blåsa både tittarna och dem som hon
intervjuar? Läs min historia om Stina och döm själv.”
Källan finner man här: http://www.dagensmedia.se/
Den som ber oss läsa historien är ingen mindre än
-Billy Butt. Vi har ingen uppfattning i skuldfrågan vad gäller de påstådda
våldtäkterna eller rörande domen från 1993 i målet, men det hindrar inte att det
kan finnas skäl att läsa vad Billy Butt skriver mer än ett decennium senare. Det
handlar inte om våldtäkternas vara eller inte, utan om hur han beskriver paret
Kjell och Stina Dabrowski och deras journalistiska metoder.
Vi Groundhogs har vår uppfattning klar vad gäller
SLD: Hon är en slarvig, narcissistisk och kraftigt övervärderad journalist och
som gärna skyller ifrån sig på andra, när hon därigenom ser en chans att kunna
rädda sitt skinn. Sin journalistiska heder har hon i våra ögon redan förlorat
och vi kommer att framgent visa vad vi grundar det på. En gång i tiden var SLD:s
varumärke starkt. När vi är klara med henne, kommer hon att bittert ångra att
hon blev charmad av och förälskad i... -bedragaren Manuel Knight.
Boken Stina om Stina och konsten att
intervjua är ett försök för SLD att få marknadsföra sig och sina
journalistiska knep och metoder. På nio olika bilder syns SLD flankera kändisar
och vi skall förstå att dessa kändisar skall få vara tacksamma över att känna
sig utvalda, nu när de får stå så nära Sveriges okrönta, men självutnämnda
journalistdrottning Stina Lundberg Dabrowski. Hon vill gärna framställa sig som
orädd. Under bilden där SLD tillsammans med Hillary Clinton tittar in i kameran,
kan vi läsa detta: ”Det krävs visst mod att ställa de obekväma frågorna. När
jag intervjuade Hillary Clinton använde jag en fråga med annorlunda
infallsvinkel för att komma in på det laddade ämnet, Lewinskyaffären”. Skall
vi gissa att SLD gärna ser sig som ”väldigt modig”?
Vi lämnar Stina-boken för den här gången.
Vi vill att alla noggrant läser nedanstående parti ur Magasinet Filter nr 54 (s 59-60) och där Oskar Sonn Lindell berättar att varken Ulf Elfving eller folket
kring Morgonpasset i SR P3 svarar honom när han vill prata om Manuel Knight.
”Däremot hör Stina Dabrowski av
sig.
–
Jag tror att det var jag själv som upptäckte honom,
minns Dabrowski. Jag var på ett föredrag han höll. Han var karismatisk, vältalig
och verkade intelligent. Så där entusiasmerande som nästan bara amerikaner kan
vara. Han berättade sin dramatiska story, och sedan var han engagerad i ungdomar
på glid – det slog an.
Dabrowski säger att hon
tagit kontakt med den som var researcher för programmet, men att inga
anteckningar längre fanns kvar.
–
Vi brukade prata med folk runt omkring
intervjupersonen, men begärde bara ut betyg och skriftliga intyg i
undantagsfall.
Jag frågar om det
påverkade att Manuel Knight är amerikan, och att det därmed var svårare att
verifiera hans berättelser.
–
Det påverkade säkert. Jag vill inte anklaga honom
för någonting, men rent generellt kan jag nog säga att jag syndat med
källkontrollen ett antal gånger under min karriär. Jag har undervisat i
journalistik de senaste åren, och jag säger alltid till studenterna: »Research,
research, research!« Ändå har jag fallerat. Jag hade kunnat, eller kanske har,
blivit lurad fler gånger och på värre sätt än i det här fallet. Sedan tänker hon
högt:
–
Om man tänker bort lögnen … Om han bara hade fått
visa framfötterna ändå, då hade han kanske tjänat lite mindre pengar, eller lika
mycket. Han är ju fortfarande en karismatisk person och verkar vara en bra
föreläsare. Hon fortsätter:
–
Men hade han inte haft den där häftiga historien
hade jag kanske inte haft med honom i programmet. Hans story kanske gav honom
den knuff han behövde”.
Det där få bli vår cliffhanger. Men läs gärna hela
artikeln i Magasinet Filter, det där numret med en äkta mytoman avbildad på
utsidan. Den här mytomanen:
===============================================
Vår blogg är under attack från Manuel Knight och hans
stab eftersom de känner sig obekväma med att bli avslöjade och om de lyckas
stänga denna blogg, så finns det hela tiden en parallellblogg att fortsätta att
läsa. Den hittar man här: https://manuelknightnews.wordpress.com/
Vi är medvetna om att våra
parellellbloggar släpar efter publiceringar från huvudbloggen men det
har vi valt att acceptera eftersom det annars skulle innebära merarbete
för vår del.
